Lövgren kritisk: ”Ineffektivt och tandlöst”

Dec 30, 2018   //   by Joakim   //   Blogg  //  No Comments

En av tränarna som verkligen såg fram emot nytt antidopingreglemente är Jägersros Joakim Lövgren. Under en längre tid tycker han sig ha sett hur arbetet för att få fast sportens fuskare tagit alldeles för små steg. 
– Reglementet har varit ineffektivt och tandlöst. Förhoppningen var ju att det nu från årsskiftet skulle gå i takt med tiden, säger Joakim.

1 januari 2019 var tanken att ett nytt, starkare antidopingreglemente skulle träda i kraft, men nu dröjer det ytterligare tid. 
– Alla är väl överens om vad som ska gälla, vilka regler vi ska ha, men sedan hur man får reglementet skrivet så att juridiken kan fälla den skyldige, det kvarstår. Vi har ju sett en del fall där det inte gått att få fällande dom trots gediget arbete, reglementet har helt enkelt haltat. Det har varit ett ganska omodernt reglemente som behöver skrivas om och problemet ligger väl i att det inte uppdaterats tillräckligt fort, säger Joakim Lövgren.

För Lövgren och många av kollegorna är det inget snack om saken: sporten måste bli mer effektiv i jakten på de som fuskar, de som inte accepterar att tävla på lika villkor. Och framför allt så måste Svensk Travsport börja fokusera på det fusk som verkligen äventyrar sportens trovärdighet.
– Det absolut viktigaste är att reglementet är skrivet och riktat mot de saker som hotar trovärdigheten och den sportsliga rättvisan. Alla sporter där det finns misstankar om att allt inte går rätt till tappar i förtroende och intresse. Ibland känns det som att vi haft fokus på bagateller, där straffen inte varit i proportion till den faktiska gärningen. Reglementet för rena bagateller har varit väldigt starkt, vilket gjort att det gått att drämma till med ordentligt straff, samtidigt som sådana saker som det borde fokuserats på – rena dopingfall och liknande – då har reglementet visat sig tandlöst. Min uppfattning är att man måste börja i rätt ände, så kommer det andra ordna sig också.

I Sverige har vi väldigt få positiva prov i förhållande till antalet dopingtester, men problemet kan mycket väl vara större än vad som syns utåt.
– Jag tror att det i alla verksamheter finns de som fuskar, det är bara att bläddra i vilken sporttidning som helst. Jag har inga illusioner att det inte skulle finnas fusk i travsporten och jag är helt övertygad att om man inte har en kontrollapparat som är uppdaterad och vass så kommer det utnyttjas. Det är bara frågan om hur mycket resurser man har och hur kompetenta hela avdelningen som står för kontrollapparaten och det juridiska dömandet är. Jag ser i hela samhället att det finns de som tar genvägar och försöker fuska bara de kommer undan med det, så det har säkert hänt och kommer fortsätta hända inom svensk travsport också. Därför är den här frågan otroligt viktig.

Jämför med humanidrottens regler

Jägersrotränaren lyfter fram andra sporter och hur de arbetar kring dopingproblematiken.
– Längdskidåkarna och friidrottarna exempelvis har anmälningsplikt, de ska utge var de befinner sig någonstans och de ska vara tillgängliga för dopingprov. I de sporterna är alla helt på det klara med att det fuskas om inte kontrollapparaten är på tårna, så vad är det som säger att travet är skonat från det? Det är inget läge att gå runt i gamla hjulspår och göra det enkelt för sig, säger Lövgren och fortsätter:

– Det är naivt om man inte är på hugget med kontrollapparaten i en så stor organisation som travet ändå är. Med det sagt så upplever jag inte kontrollapparaten som det stora problemet. Problemet är att det juridiska inte har hängt med. Vad det beror på är svårt för oss som inte har insyn att sätta fingret på, men det går att konstatera att förbundet inte varit framgångsrika.

När reglementet nu inte träder i kraft den 1 januari finns det de som börjar undra hur lång tid det kan tänkas ta innan det faktiskt finns ett slagkraftigt reglemente. Någonting som är ett måste, enligt Lövgren.
– Det är så allvarliga frågor, så fundamentalt. Börjar man tvivla på att det är rättvist kommer intresset sjunka dramatiskt. Det gäller både hästägare, spelare och vi tränare. Det går inte att överdriva vikten av att de här frågorna tas på största allvar. Det är ett mönster att småsaker bestraffas överdrivet, samtidigt som stora saker fastnat i något juridiskt träsk, säger Jägersrotränaren och utvecklar.

– Vi har haft lika stort fokus på antibiotika som rena dopingpreparat och så här har jag upplevt det i många år. Svenska sidan har legat efter i jakten på milkshake och nya preparat som det ryktas om. Det finns alltid formtoppar som kan vara oväntade och iögonfallande. I sådana lägen måste man som spelare och konkurrent kunna känna att den hästen tävlat på rättvist sätt, annars hade den fastnat i kontroll. Frågan är om alla verkligen känner så i dag, undrar Lövgren.

Positiv till ökade prov i träning

Något positivt finns däremot kring antidopingarbetet. De senaste två åren har man tagit stort grepp om tester i träning, något som inte alls var prioriterat för ett par år sedan. För det är få hästar som testas varje tävlingsdag, i förhållande till hur många som startar.
– Jag vet bara själv hur få av mina hästar som testats. Jag hade önskat att hästarna testats oftare. Men positivt är hur som helst tester tagna i träning. De senaste två åren har man satsat på sådana typer av prover där de kommer ut i stallarna på vardagar och testar slumpmässigt valda hästar. Även om det gör att det stannar upp verksamheten, en verksamhet som många gånger är planerad minutiöst, så måste man hylla det. Det är en jättebra markering, att man är på tårna.

Och arbetet med ett nytt antidopingreglemente är på tiden. Inte minst för arbetsmiljön för de anställda på Svensk Travsports hästvälfärdavdelning.
– Är sportens reglemente starkt, då kommer de som arbetar ute på fältet med kontrollapparaten att bli än mer motiverade och känna att det de håller på med är potent, att det händer grejer när de slår till. Det måste vara frustrerande att se allt arbete rinna ut i vasken när man slagit till. Det är förvånansvärt att vi inte sett en uppdatering kring juridiken bakom reglementet tidigare, jag förstår inte vad det är som ligger bakom det, säger Lövgren och fortsätter:

– Så som jag upplevt det och så som jag uppfattat det, så har arbetet ute på fältet varit längre fram och vassare än vad juridiken varit. Det är ett problem, och det är förvånansvärt.

Travtränarnas Riksförbund såg fram emot förändring

För Travtränarnas Riksförbund, den basorganisation som organiserar landets proffstränare, kommer beslutet att stoppa det tänkta antidopingreglementet som en överraskning. För inte så länge sedan fick styrelsen, med ordförande Jan Halberg, en dragning av vad som komma skulle.
– Svensk Travsports säkerhetschef Johan Nilsson var på plats då vi hade styrelsemöte i Travtränarnas Riksförbund och då berättade han om att man sneglade mot Wadas reglemente. Vi såg fram emot att det skulle bli en förändring, så mycket kan jag säga. Vi var positiva till de förändringarna som Johan Nilsson presenterade för oss, och jag utgår ifrån att det var det man i första hand beslutade om vid Svensk Travsports styrelsemöte i november månad. På vilka grunder man sedan valt att frångå det beslutet, det kan jag inte svara på, säger Halberg och utvecklar:

– Vi tränare som har vårt på det torra vill hur som helst inte hamna i en situation där de som arbetar för Svensk Travsports hästvälfärdavdelning åker på besök och inte kan utföra sitt arbete, vilket vi sett på senare tid utan att det gett några större reprimander. Alla vi som värnar om sportens bästa välkomnar alla insatser.

Jan Halberg har varit aktiv inom travpolitiken sedan länge. För 25 år sedan kom han från Danmark till Sverige och sedan dess har mycket hänt, inte minst när det kommer till antidopingreglementet och reglementet rent generellt.
– Det som var styrkan för 25 år sedan när jag kom till Sverige det var att man från civila domstolars sida ansåg att reglementet var så pass starkt inom travet att man aldrig tog det till civil domstol så länge travet tagit beslut. Sedan har vi blivit mer och mer amerikaniserade, om du frågar mig. Nu hamnar fler och fler fall i civil domstol och det är inte bra för vår sport. Jag skulle tro att jag talar för de allra flesta av våra medlemmar när jag säger att vi vill ha ett så tydligt och klart reglemente som det bara går, så att man slipper oroa sig för att det ska prövas i civil rättsprocess. Det vinner ingen på.

Och budskapet från basorganisationens sida har varit tydlig under en längre tid.
– Vi ska tävla på lika villkor. Vi vill veta att man har överhängande risk att åka dit om man håller på med fusk. Försöker vi tränare fuska, då ska vi sättas fast. För mig är det ingen som helst tvekan i den frågan, det kan jag säga. Man ska aldrig vara orolig för att man fått stryk av en fuskare, det är fuskaren som ska vara orolig. Så måste det vara, vi måste tävla på samma förutsättningar. Därför kan jag säga att jag vill se att reglementet inom travet återfår den status som på den tiden när man inte ansåg att det var lönt att ta det civilrättsligt, just för att reglementet var tydligt nog.

Huruvida doping är ett stort problem eller inte inom sporten, det vill inte Halberg spekulera kring.
– Jag hatar spekulationer, det gynnar inte vår sport. Men jag vill att reglementet ska vara otroligt tydligt. Om man bor i det här landet och tävlar med hästar, eller åker hit som gäst för att starta sin häst, så ska man veta att man har en stor risk att åka dit om man inte följer reglementet. Det budskapet tillsammans med att vi alla ska tävla på lika villkor, det är otroligt viktigt för trovärdigheten.

– Vi är jättepositiva till att vi inom svensk travsport får tillbaka ett slagkraftigt antidopingreglemente och därmed ett effektivt och aktivt antidopingarbete, så att vi inte hamnar i samma situation som vi ser i en del länder världen över. Vi vill att sporten står stark, för att den ska göra det krävs det att trovärdigheten är i topp.

Intervjun är gjord av Travronden.

Leave a comment